2011-05-31

Just nu sitter jag här....

.... och tycker synd om mig själv. Detta har jag gjort de senaste dagarna. Varför? Jo därför att jag har haft en tand som strular. I över 2 ½ år har jag haft en tand som både blivit rotfylld och fått en porslinskrona men så för nästan 2 veckor sedan började denna tansing att bråka igen. Porslinskronan började kännas skrovlig och det släppte lite porslinsbitar. Ringde därför käckt till min tandläkare och berättade att nu minsann måste du kolla in tanden igen... HON suckar och pustar och säger okej jag har en tid den 30:e maj. Tackelitack sa jag och la på luren. 2 dagar senare spricker kronan mitt itur och värken i tanden släppte lite. Ringde naturligtvis direkt till tandläkaren som precis fått ett återbud torsdagen 26:e maj.

Så kom torsdagen och jag ställde in mig på att nu rycker tansingen. Det tar väl någon timme eller så men då är jag av med sk..ten. Kommer dit och tandläkaren börjar borra ur resterna av porslinskronan. När porslinet var borta suckar hon och säger:

- Tyvärr finns det nog inget mer att göra med denna tand eftersom den har spruckit i 2 delar. Det enda alternativet är nu att ta bort den.
- Okej ta bort ski..ten så jag slipper värken, svarar jag modigt.

Nu så här efteråt ångrar jag mig bittert att jag var så käck och modig. För inte var det en lätt utdragning av tanden. Nä utan det tog 2 ½ timme, en massa bedövningssprutor och ett flisat käkben. För att få ut elakingen var hon tvungen att ta bort en del av käkbenet. Trots detta lyckades hon inte att få bort hela tanden utan en liten flisa sitter kvar i benet. Men enligt henne skulle denna krypa ut av sig själv så småningom. Med facit hand sitter jag här nu med feber, en satans värk som ingen värktablett råder på mer än 2-3 timmar, inflammation i såret och äckelsmak i munnen.

Hela helgen har blivit förstörd pga en satans värk. Först igår lyckades jag få tandläkaren till att skriva ut antibiotika för att häva inflammationen. Fortfarande efter ett antal tabletter har jag en satans värk dock mindre feber. Imorgon ska jag dit igen för att ta bort styngnen eftersom hon var tvungen att sy igen hålet. Då hoppas jag att hon spolar rent skiten och att antibiotikan har börjat minska värken för mig. Så förhoppningsvis kommer jag att imorgon ha mindre värk, rent sår och bättre humör.

Så visst är det synd om mig, snyft!