2009-03-14

Lördagkväll, räkor, vitt vin och gott sällskap..



...väntar mig alldeles strax. Goa C kommer på besök så vi ska dra upp fötterna i soffan, dricka vin, snaska räkor och titta på melodifestivalen. Sedan ska vi också tjöta lite och fnissa så där som man gör när en god väninna kommer på besök. Det ska bli så härligt efter dagens slit. Men nu är det klart. Funderar på att korka upp champagnen istället och skåla för att det börjar bli ljusare, en vår är på väg och jag slipper slita hund för jag har gjort mitt pass nu. Jaaaaaaaaaaaaaaa! Nu kommer jag inte göra ett sådant tungt pass på länge. Kommer att säga nej nu får någon annan jobba vardag som helg i flera månader. Nu har jag gjort mitt.


Men nu måste jag berätta om min dröm inatt!


Inatt gifte jag med en man som jag endast känner via bloggen. Eller känner och känner. hehe Jag satt och grillade korv med vänner efter en skidtur i skogen. Lite dimmig av Glüwein och rosig på kinderna hör jag att någon närmar sig bordet där vi sittter. En man sätter sig till bords och hasar ner sina glasögon på nästippen och ler och säger:

- Nu Lena ska du och jag gifta oss.

Jag svarar:

-Okej när då? och undrar i mitt stilla sinne. Är han klok eller?

Svar:

- Nu har prästen med.

Jag ler och ser lite undrande ut:

- Öh vad menar du? Vad då? Här med dig?

Mannen svarar:

- Ja inte i badkaret i alla fall. Klart vi ska göra det här! Här i naturen vid en öppen eld.

Jag:

-Men hallå vänta stopp ett tag. Vi känner ju inte varandra. Det enda jag vet om dig är att dina inlägg triggar igång mig så att jag skriver så det blöder.

Mannen:

- Det är väl en bra början. Kom inte och säg att du är en sån där kvinna som inte står för sitt ord? Du sa ju alldeles nyss ja! Sen vad då vi kan lära känna varandra på vägen.

Så dimmig av Glüwein svarar jag:

- Okej kör hårt skyll dig själv! triggad av mannens ord om att jag inte skulle stå vid mitt ord. hehe


Så vid den öppna elden i oset från grillade korvar, iklädd i skidoverall vigdes jag med dig, herr Enbart, av en präst klädd i skidoverall och ett skägg som var kolsvart. Som vigselring fick jag av dig en ölring och själv hade du en ring utav näver. hehe


Så herr Enbart, nu är vi gifta du och jag, vid elden i nattens och Glüweinens dimma någonstans i skog. hehe


Vaknade med eftertankens kloka ord: Vad har du nu trasslat in dig i Lena? Men se det var ju bara en dröm. hehe


Till dig min man i drömmen! Puss på dig!



2009-03-13

6 min i midnatt!

Ikväll kom dottern och frende på besök. De berättade att de skulle flytta från staden till byn. Inte så långt härifrån som tur är. Men frende var lite dämpad och ville nog bara åka hem. Men dottera var sprudlande och ville visa allt nytt de har köpt inför flytten. Men nu måste jag nanna kudden för att vara pigg och fräsch imorgon för ytterligare ett arbetspass vid datorn. Bjuder er på skönsång med Helen Sjöholm - Gabriellas sång - från filmen Så som I Himmelen



Fredagen den 13:e





Jag sitter här och skrattar åt en dikt jag fick. Jag måste bara dela med mig.

Natten...


Jag ligger i sängen och tänker på natten som gick.


Jag vill krama dig hårt.


Du kom till mig i sommarnattens värme.


Det som hände mellan oss inatt finns i mina tankar.


Du undersökte min kropp, hungrigt du sög mig tills


jag darrade av utmatning.


Det enda som finns kvar av dig är minnet, märkena och


fläckarna i sängen.


Nu ikväll vet jag att du kommer igen.


Så jag väntar på dig klarvaken och förberedd.....




För inatt ska du dö din satans myggjävel!



Morgon, säng säng säng


Att vakna med ett leende på läpparna är inte lätt ska jag säga. För det finns inget roligt att vakna och inse att man återigen har anfallit väckarklockan och dess snoozknapp. Det som händer är att täcket kastas av, man rumlar in i badrummet, snabb dusch, ut i köket och på med teet, bre smörgås snabbt, på med datorn (ja men jag måste ju kolla läget och skriva inlägg). Äta frukosten till bloggandet, snabbt slänga ner några ord i bloggen, säga god morgon till några, stänga av datorn, på med kläderna, borsta tänderna och sedan snabbt ut till garaget. Starta bilen, köra som en galning till jobbet, springa upp för trapporna och de är många till jobbet, stappla in, sträcka på sig och nonchalant säga God morgon med sin gladaste röst! Det är ett tufft morgonpass innan man infinner sig på jobbet. Hjärtat bultar i 120 när man tar sista trappsteget innan man är framme vid sin arbetsplats.

Bjuder er Sade - Cherish the day - lyssna och njut!



2009-03-12

Nu är det dags att knyta ihop säcken för ikväll!


Inte har jag hunnit till alla mina favvisars blogg heller. Jisses vad tiden springer iväg. Nu gäspar jag käken ur led snart. Så då är det dags att lägga sig på kudden och krypa in under täcket.




Lena diktar för att inte få fnatt!


Du sköna afton som sakta sänker dig över Norden.
Du ger oss lugn och ro här nere på jorden.
Inget slit ska nu göras för det är dags att nanna örat
mot en kudde så skön och säng utan stön.
Krypa ihop i mitt rum och sluta ögonen utan grums.
I nattens drömmar ska jag hetsen glömma.
Vakna till klockans revälj och gäspa och svälj
en morgon så grå utan en enda tår.


En leende Lena ska sträcka på bena
lapa kaffe ur kannan och ta sig för pannan
Till jobbet hon ska ila och inte stanna för att vila
Utan raska steg uppför trappen för att sedan trycka knappen
på dator den fina för att sedan sitta å flina
åt Åsornas gnabb och Veronicas flabb.


Lena ska knacka koder och dra i lådor
för att inte svära och kasta tjära
För det är ingen fjäder i hatten när Lena får fnatten
Kalle från Materna hjälper så gärna
Lena på traven så att hon släpper kraven
på lördagens tider och varsamt glider
in i klockan åtta utan att spotta
.


Gäsp, smärta och gäsp!

Inatt har jag inte sovit många timmar. Tanden har värkt som attan och ingen alvedon har hjälpt. Tog mig själv en liten sovmorgon för att orka dagen. Så nu är det nya tag för en ny dag men nya utmaningar.

Ni får ha en riktigt skön dag!

Här kommer en skön herre med sin raspiga ljuva röst och underbara minspel och kolla ögonen!




<

2009-03-11

Ny utmaning som kommer att ta hela natten att besvara!

Har av en av mina favvisar, Afrodite, fått en utmaning som kommer att ta hela natten att svara på. Så det är bäst att sätta igång.

1. Ta närmaste bok och slå upp sidan 18, rad 4. Vad står det?
"Blod", sade jag till honom.

2. Sträck ut din vänstra arm så långt du kan, vad rör du vid?
Mina förbenade räkningar som aldrig minskar!

3. Vad såg du senast på TV?
Aktuellt ikväll

4. Utan att se efter, gissa vad klockan är?
Alldeles för sent för att göra detta men runt 23
(tog fel med 10 minuter, kl är 22:50)!

5. Bortsett från datorn, vad hör du just nu?
Tv:n nere hos sonen, köksklockan som tickar,
Caesar som fnyser!

6. När du senast var ute, vad gjorde du då?
Kom hem från jobbet! Men snart är det dags igen, sista
kisserundan med Caesar.

7. Vad tittade du på innan du började med denna undersökningen?
Var inne hos P C och läste hans inlägg! Blev ilsk!

8. Vad har du på dig?
Blåa jeans, blåvitrandig sjömanskofta, vitt linne och så annat under...

9. Drömde du något inatt?
Ja hexakoder, html-koder, programmering!

10. När skrattade du sist?
För cirka 20 min åt någon som blivit förälskad i sin järngryta.=)

11. Vad finns på väggarna i rummet där du är nu?
Tapeter, lampskena, skåp, almanacka samt ett pengarör!

12. Har du sett något konstigt på sista tiden?
Hehe, jag ser konstiga människor varje dag på jobbet! Hehe
Nä skojade bara, inget som jag kan komma ihåg.

13. Vad tyckte du om den här utmaningen?
Utmaningar är kul men denna upptäckte jag så sent! Gäsp!

14. Vilken var den senaste filmen du såg?
Kommer inte ihåg!

15. Om du blev multimiljonär, vad skulle du köpa då?
Oj oj, ny bil, helt ny garderob med kläder, nya möbler, körkort
till dottern, EU-moppe till sonen + körkort, en bil till bästa
väninnan, nytt hus med ingående trädgårdsmästare, hustomte,
köksa, städerska, en egen frisör som kommer när jag har tid,
kläder i överflöd till dottern, kläder till sonen, friheten att inte
behöva jobba konstant, sommarhus någonstans på Rivieran,
nytt boende till mina föräldrar samt någon som tar hand om
det vardagliga som städning tex åt dem. Jisses jag kan hålla
på till imorgon bitti med att räkna upp nödvändiga =) saker.

16. Berätta något om dig själv som folk inte vet om:
Jag har ormfobi, jag ser "de andra" ibland och tror då förstås
på det övernaturliga, ibland ser eller snarare har jag en föraning
när något kommer att hända.

17. George Bush?
Inget större geni.

19-20 (18 borttappade) Vad ska dina barn heta,
pojke respektive flicka?

Har redan namngett ett änglabarn Sarah Margareta, dotter
Camilla och en son Christoffer. Några fler barn har inte varit aktuellt.

21. Skulle du någonsin överväga att bo utomlands?
Självklart skulle jag det, något varmt snöfritt land!

22. Vad vill du att Gud ska säga när du kommer till Pärleporten?
Välkommen, dina nära och kära väntar på dig!

23. Vilka fyra personer vill du ska svara på dessa frågor?

Okej nu har jag gjort mitt. Nu får ni tjejer ta över!





Protestera mot katolska kyrkans bannlysning!



Var inne hos Enbart.blogg och läste om hans inlägg om Katolska kyrkans bannlysning av en nioårig flickas mor och läkare. Flickan var gravid med tvillingar efter att styvfadern utsatt henne för våldtäckt. Läkarna bedömde att flickans späda kropp inte skulle klara denna graviditet och rådde därför till att göra abort. Eftersom flickans liv var i fara så godkände hennes mor aborten. Vilket så också utfördes. Då fick Katolska Kyrkan krupp och bannlyste modern och läkarna som utförde aborten. Flickans styvfar däremot fick syndernas förlåtelse för de våldtäckter han har utsatt flickan för sedan hon var sex år som resulterade till slut i att detta stackars barn blev gravid. Vad i helvete är detta? Så här skriver Enbart och jag håller fullt och fast med honom.

Här är delar av Enbarts inlägg.

"Skriv ett mejl till den katolska biskopen i Sverige, info@katolskakyrkan.se. Be honom att gå emot Vatikanen som bannlyst den våldtagna lilla nioåriga flickan och hennes mamma för att hon gjort abort.

Ibland räcker det inte att tyst samtycka, ibland skall vi göra vår röst hörd och skrika rakt ut. Nu är det nog!

Det är just vad det är. Nog. Kopiera detta inlägg eller länka hit från din blogg. Nu skall vi sända minst 1.000 mail till katolska kyrkan. Här kommer ett mailförslag.

"Rädda liv Anders Arborelius!

I Brasilien är abort förbjudet med två undantag, vid våldtäckt och vid fara för kvinnans liv. Uppenbarligen gäller inte det detta barn. Onsdagen den 4 mars gjorde den våldtagna nioåriga flickan abort på inrådan av läkarna. Flickan har våldtagits sedan sex års ålder av sin styvfar. Nu riskerade det nioåriga barnet att dö av graviditeten och mamman samtyckte till aborten. Den katolska kyrkan bannlyste flickans mamma och läkarna medan pappan fått förlåtelse.
Redan detta är illa nog, dessvärre backade Vatikanen upp beslutet genom kardinal Giovanni Battista Re, chef för den romersk-katolska biskopskongregationen.

Jag förväntar mig nu att Katolska kyrkan i Sverige genom dig Biskop Anders Arborelius agerar och visar att den Katolska kyrkan i Sverige inte ställer sig bakom denna bannlysning utan tvärt om försvarar rätten för ett våldtaget nioårigt flickebarn att få leva." "

Så kom igen nu och skriv till info@katolskakyrkan.se !!!!!!!!

Det första jag gjorde var att skicka mail till Katolska kyrkan med just P C's förslag. Gör det ni också.

Aj aj aj!




Sitter här och tycker synd om mig själv. Har tillbringat 2 timmar av min tid i eftermiddags hos tandläkaren med en tand som vägrar att dö och bli rotfylld. Jag har sprungit hos tandläkaren sedan i juli förra året med min tand pga att den blir varfylld och öm. Snart ber jag tandläkaren dra ut skiten för tanden värken och molar som satan. Ett stort problem är att ungefär varannan gång lyckas hon lägga en bedövning som tar, de andra gångerna gräver hon i en obedövad tand men en bedövad kind. Aj Aj Aj! Kan ju säga att min tandläkarskräck har försvunnit och jag har resignerat inför faktum att ibland så känner jag ingenting när hon borrar, rensar och gräver, fyller igen med provisorisk lagning. Ibland ligger jag som en stålfjäder i tandläkarstolen pga smärtan, ilningarna, obehaget när tanden fylls igen.

Men annars är det bra för jag har fått igång bloggen igen. Jippie!! Så nu kan jag skriva en massa nonsens igen. =) Speciellt nu när jag har svårt att prata pga av en bedövad kind. Då passar jag på att blaja här istället för i telefonen. Ikväll fick jag ett mejl som jag vill lägga ut här på bloggen. Eftersom det berörde något som i sin tur har berört mig. Om vi lägger ut detta på bloggen och kopierar in i ett mejl så håller vi igång lågan.





Kära vän!

Allt jag ber om är att Du håller detta mail i cirkulation. Även om du skickar det till bara en person så håller du lågan brinnande. Detta görs till minne av alla som drabbats av cancer. Ett ljus förlorar inget genom att tända ett annat ljus.

Låt detta ljus brinna! Det enda vi ber om är att Du skickar ljuset vidare!
Tack!

Kuckeliku klockan...

...klockan är sju! Sluta snooza och kliv upp skriker hjärnan till min kropp. Hjälper det? Nä armen slänger sig ut på väckarklockan och snoozar. Öronen stänger av och resten av kroppen sover. Men till slut vinner hjärnan kampen för nu har hon slagit på alla knappar som går och kroppen rusar upp ur sängen. Snabbt i med frukost och sedan iväg till jobbet. Samma visa varje morgon utom härliga lördag och söndag.

Så mina vänner ni får ha en skön lillördag och jag hoppas att ni har kommit upp.


Här kommer Good Morning Starshine från filmen Hair!


2009-03-10

Det är inte sant, arghhhhhh!

Hela min sida bara knasar sig fast jag inte har gjort något. Rubriken hoppar upp och tappar all färg som jag hade innan. Där man infogar bilder försvann och kom tillbaka. Vad är detta??? Är det någon annan som har råkat ut för det? Hur får man tex ner texten i Huvudet? Hur byter man färg på bloggbeskrivningen? Inget funkar alls ikväll. Hjälp någon!!!!!!!!

??????VAD GÖR MAN????????

Köpte mig några lotter

Ikväll på vägen hem köpte mig några lotter för jag kände mig så lyckosam. Andra kvällen i rad som jag kommer hem tidigt kl 17:30! Har inte behövt jobba i helgen utan har kunnat ta det lugnt, umgåtts med vänner och släkt. Tror ni jag vann? Nä glöm det. Bortslösade pengar bara. Men en klok människa sa till mig en gång: Den som inte satsar kan heller inte vinna. Så då tänkte jag: Vad fasen jag satsar. Men vad hjäpte det. En annan klok människa sa till mig: Tur i spel betyder otur i kärlek, otur i spel betyder tur i kärlek. Då tänkte jag: Okej jag vann inget på lotterna så jag går en sväng runt kvarteret och då borde ju kärleken komma. Jo tjena på dig. Det stämde ju inte heller. Då började verkligen hjärnan fnula på vad kloka människor har sagt till oss.

  • Mister du en står dig tusen åter!
    Och var fan står dem? Inte här i alla fall.
  • Efter regn kommer solsken!
    Nä för här snöar det efter regnet.
  • Ingen är så blind som den som inte vill se.
    Men hallå, blinda ser ju ingenting!
  • Det är de som går vilse som hittar de nya vägarna.
    Vänta nu ett tag, om jag går vilse i skogen inte fasiken hittar jag en ny väg hem. Då vore jag inte vilse om jag hittade ny väg hem.
  • Spendera lite tid ensam för det gör att du blir mindre ensam!
    Öh hur då?

Okej okej, lite tjurigt medges men vad sjutton inte vinner jag något på lotter utan blir bara av med pengar. Det gör mig lite småtjurig faktiskt.

Och nu lyckades jag ta bort så jag kan inte infoga några bilder! Jag ger upp!



Argghhhh!



Ilsken som ett bi var jag igår. Jag kom inte inte och kunde skriva något inlägg. Nu har jag inte tiden för jag ska hasta iväg till jobbet!

Så idag får jag sätta på mig attityden...
...att bloggen inte fungerade?

Ha en underbar dag därute!

2009-03-09

*ASG*



Nu har jag återigen fått energi inte bara av mat utan av matning med skratt. Jag sitter här och har ont i mungiporna för de drar så förbenat uppåt. Här har tyngdlagen bytt plats. Istället för tyngdlag nedåt har jag just nu tyngdlkag uppåt pga av mina kära favvisbloggare.

Så skönt efter att ha slitet hela dagen att tassa in och bara förnöjas. Nu ska jag ut och studera html för att kunna bygga en snyggare hemsida.

Tiden rusar och jag försöker bromsa!

Herrejösses vad tiden rusar. Har försökt dra i nödbromsen med det hjälper inte. Tiden går inte att stanna. Photobucket Dame!

Dagen idag har bestått i möten, fnula på utbildningsmaterial, fnula lite mer på utbildningsmaterial, skriva rent fnulandet, möte, telefon.Photobucket Visst var det en intressant dag.

Nu ska det snart bli middag, falukorv med stuvade makaroner, mors lataste matlagning och jag måste sluta med nonsensskriverier. Men jag var tvungen att testa mina små smilies. Photobucket

Nu ska jag lassa i lite mer energi till hjärnan så att nonsens blir till vettigheter, om de nu nånsin blir det.

Hej för en stund!

Jaha så var det måndag igen!


Och här sitter jag och gäspar, äter frukost och återigen gäspar. Gråtrist dag som man skulle vilja sova en liten stund till på men så kan man inte. Nu är det dags att kavla upp ärmarna igen.

Ha en underbar måndag!

2009-03-08

Kvällens överraskning!



Telefonen ringer och där på andra sidan en frustrad dotter. Mamma vad gör du? Svar: Sitter med bloggen så klart, vad annars? Dottern: Vi behöver din hjälp med bilen. Den slocknade mitt på vägen och vägrar nu att starta. Vi står fast och kommer ingenstans. Förbannade bil! Svar: Okej men jag är inte så bra på att bogsera, tror jag. Har aldrig behövt göra det. Men det fixar sig. Snäll mamma som man är ger man sig ut, skaffar sig en bogserlina och gasar på så att de slipper stå för länge. Väl framme, då som ett under, startar deras bil och där står Frende snopen. Kanske ville lilla smarten inte bli bogserad av lilla C3:an eller så fick lilla smarten en för stor skjuts på soppan. Vad vet jag? Det blev en kopp kaffe istället med två smått generade dotter och frende. Hoppas att de kom hem ordentligt.

Väl hemma igen var det dags för sista nattasvängen med Caesar i blötsnö som är så härligt för en hårig, ullig liten hund. Träffade Rasmus med matte och fick en liten pratstund.

Nu är det dags att nanna kudden och vakna med ett leende på läpparna. Det är måndag imorgon.



Vad vet jag?



I Livets hårda skola är vi alla utan rang eller kön och när sedan Döden hälsar på så gör inte heller han någon skillnad. Till livet födds vi oavsett om vi vill eller inte. Ibland så nekas vi inträdde till livets bana och blir nekade redan vid entrén. Ibland när vi beredda står vid utgången hungriga att få börja. Endast Livet och Döden bestämmer vem eller vilka som livet får vandra och vilka som dödens väg ska vandra. Kanske via tärningslag eller kanske ett schackspel. Vad vet jag?


När man sedan börjat vandra på livets långa stig kantas den av mycket törn och ris men också av solsken och ros. Ibland vår blick blir grumlad och vi traskar på utan se eller känna. Vi går i liknöjdhetens skor men så en dag börjar de skava. Vi väcks och ser att livet har så mycket mer att ge men också hur mycket vi har förlorat när vi har traskat med grumlad blick. En del blir aldrig väckta, en del blir väckta brutalt och en del blir varsamt väckta. Vem som blir vilket är också en gåta. Kanske även här spelar Livet och Döden ett spel om oss. Vad vet jag?

Vad jag däremot vet är att Livet är hårt för oss alla, på det ena eller andra sättet. Vi kan tycka att livet glider för många men vad som döljs bakom slöjans dis det vet varken jag eller du. Vi kan tycka att Livet fördelar sina bördor ojämnt och kanske är det så. Men även här kan vi inget veta.


En del döljer sina sorger och bekymmer bakom en dimridå så tjock att vi inte kan se därigenom. En del flaggar högt och lågt med sin sorg och smärta . Skriker ut sin sorg och sina bekymmer. Det är dem väl förunnat men skrik inte i mitt öra för högt och lägg ingen börda på mina axlar. Då drar jag mig bakåt och lutar huvudet på sne och undrar. Vem har sagt att du får lägga din börda på mig? Har du kollat om mottagningen är inställd eller slänger du ut sorgen och hoppas att den någon annan intar? Jag hjälper dig gärna men på likas nivå. För vi är många här på jorden som vandrar och vår väg är också kantad. Om vi alla kunde se bakom slöjornas dis skulle vi kanske kunna se anförvanter på vägen. Vi skulle mötas på lika nivå och vi skulle kunna bygga oss ett snår. Vi kunde ta varandras händer och säga: Ja jag vet!

Nu har jag en vetskap vad Livet har gett men det jag inte vet är vad hon tänker ge. Vad har Livet och Döden lagt upp för spelplan för mig? Vad kommer att hända på livets väg framgent? Det vet jag inte!

Jag har dock blivit klädd i en rustning hård som stål. Jag har lärt mig att stänga hjärtats dörr så att det inte ska läcka. Jag har lärt mig att klättra på sorgens stege och även fått lärt mig att dyka. Jag har lärt mig att hur jag än mår så kan jag inte belasta världen med min hårdaste sorg. För alla har inte fått sin rustning färdigsmidd än. De har heller inte fått lära sig klättringens konst eller konsten att dyka. Jag kan endast sitta på åskådarplats och se min omgivning drabbas. Se hur deras rustning smidds, se hur de lär sig dyka och sedan lär sig att klättra. Det enda jag kan göra är räcka ut en hand på vägen upp och även kasta livboj när sorgen dränker. För jag får inte bygga dem en rustning hård som stål. Får inte låsa deras hjärtas dörr för läckage. Jag får inte lära dem dyka och lära dem klättra. Det är inte min roll i Livets skådespel. Det jag vet!

Ibland är Livets regi hårt att lära sig och man önskar sig Dödens regi. Men den regin är endast några förunnat. Vem som förunnas vet inte jag. Kanske är det som sägnen säger: Endast de goda får dödens regi ta i unga dar. Vi andra som Livets regi får ta är inte så goda och måste oss lära. Men nog tycker jag att jag mig lärt utav Livets regi och jag vill inte ta Dödens regi på ett tag. Fortfarande är det inget jag vet, när Döden sin regi mig ger, men jag hoppas att Livet kunde breda vägen dit. Så att säga en räkmacka lägga så jag långsamt kunde surfa på smör och maräng. Både sött och flott jag nu vill ha. Valla min skida vill jag slippa framgent och Livets nektar jag skulle vilja intaga.

Det vet jag, att jag vill!

Imorse hände det....

...något som inte har hänt på hur länge som helst. Sonen väcker Mor i huset. =) Första tanken när sonen sitter på sängkanten är; Vad i helvete är klockan? Men klockan var inte så mycket, bara 11. heheh Trodde att klockan var runt 2 eller något. Men puh andas ut det var den inte. Så jag blev väckt av husets 2 pojkar, Sonen och Caesar. Caesar som älskar att ligga under min haka la sig genast till rätta. Där låg vi och gosade till halv 12. Skönt!

Nu har sonen dragit iväg med Martin och jag tänkte hälsa på på en kopp fika hos Marie. Får se om hon orkar.

Ha en underbar dag!