2009-08-15

Lördag förmiddag och sovmorgonen är avklarad!

Solen skiner och det är 22 grader varmt utanför. Det är så skönt! Sitter och sippar på lite varmt te och bara njuter. Snart ska vi ner på stan och frisera Sonen. På måndag börjar allvaret för honom med. Då är det slut med att sova hela förmiddagen. Hmm undrar hur det ska gå?

Idag ska det också inhandlas en shakti matta för att råda bot på diverse spänningar i kroppen. Ett uttalande kommer senare när denna är testad. Men har fått rekommendation av många som har köpt mattan och tycker att den är suverän.

Ha en bra dag därute!

2009-08-14

Liten fundering kring omtanke från okända

Tänk vad lite omtanke värmer. Helt för mig okända människor oroar sig för mig och dessutom skriver det till varandra. Det känns lite overkligt men jag blir oerhört smickrad. Sedan blir man "upplyst" om någonting och det är väl kanske inte det roligaste. Men just tanken att man borde få bli "upplyst" och att det diskuteras är smickrande och värmer. Smickrad för att man blivit uppmärksammad och att man läser min blogg.

Det visar på att det finns medmänsklighet och värme därute även mot sådana man inte känner via bloggar eller IRL.

Till alla på flashback!

Har nu så snällt blivit upplyst av er på flashback om "Lisa". Och jo jag är verklig och det jag skriver är sant. "Lisa" och jag känner inte varandra IRL utan endast via bloggen. Så här kan ni inte hämta någon mer information än att vi skriver till varandra och skickar gulliga digitala nallebjörnar, utmärkelser osv. Detta gör vi för att uppmuntra varandra och stödja varandra, inte för att vi tycker synd om varandra utan av omtanke.

Bamsekramar till er på flashback! ;O)

Och till dig Lisa om du nu läser detta! För enligt medlemmarna på flashback har du nu försvunnit från etern. ;O)

2009-08-12

Tiddelido!

Så är man tillbaka i vardagen igen. Jisses vad denna semester har rusat iväg. Fattar inte riktigt ännu att det är slut nu. Va inte kan väl sommaren och semestern vara slut ännu, eller? Sommaren kanske inte är slut ännu men om man tittar ut och kollar temperaturen så barkar det med stormsteg mot hösten. Att semestern är definitivt slut har väckarklockan talat om för mig nu i tre dagar. Precis när man har glömt det eländiga ljudet är det dags igen. Fy sjutton, blä och usch och fy, vad jag hatar detta ljud. Ett ljud som påminner om det stora måstet, gå upp!

Har ännu inte hunnit lägga över några bilder från varken Turkiet, Loftahammar eller Leksand så de får komma lite senare. Har för sjutton gubbar knappt landat ännu efter resan till Leksand.

Resan till Leksand och Helén med familj var kanon. Vi hade hur trevligt som helst och hade absolut ingen lust att åka hem i söndags. Till och med Sonen tyckte det var trevligt och kunde ha tänkt sig stanna ett tag till. Det är ett gott betyg det. Vi åkte som sagt i fredags på eftermiddagen och landade hemma hos familjen vid halv sju. Mottags med stora familjefamnen och glada skratt. Måste medge att jag var lite nervös inför hur det skulle kännas att träffas igen. Men den oron sveptes bort omgående när vi klev ur bilen. Hela familjen stod på rad och de bara väntade på sin tur att kramas. Det kändes som att komma hem. Vi plockade upp tråden direkt från då vi möttes i Side, Turkiet. Är helt förundrad över hur gott det kändes att vara hos Helén och tjejerna. Normalt sätt brukar varken jag eller sonen plocka upp denna känsla förrän efter ett tag. Men här landade den direkt.

Grillen sattes på och första ölen knäcktes vid 8-tiden då vi hade tjattrat och skrattat, kramats och pussats, fått sonen generad, Heléns tvillingar generade. Japp kvällen var god, luften var ljummen och grannarna satte i öronproppar för att slippa höra våra glada tillrop och skratt. hehe Heléns systerson tittade över och då fick även Sonen någon att prata med. Så även han var nöjd när vi kröp till kojs vid 02:00. Lördagen började vid 12-tiden när Helén och tjejerna vaknade och sedan var det full rulle igen. Munglapp, skratt, bus och återigen skratt. Jisses vi pratade och pratade så att munnarna våra nästan gick ur led. Framåt 7-tiden begav vi oss in till Leksands centrum för att äta en god middag på Bosporen. Där satt vi till klockan blev 23. Sedan bar det hemåt till Helén och där fortsatte vi att prata, skratta, busa för att sedan stappla ner i sängarna vid 2-tiden. Vädret under dagarna var väl sisådär men framåt kvällningen sprack det upp och blev hela 27 grader varmt. Så något badande i Siljan blev det inte av denna gång. Utan vi umgicks och lärde känna varandra ännu mer. Drog den ena historien efter den andra ur våra liv. Vi upptäckte att våra liv har gestaltat sig ungefär likadant. Det kändes och känns som att våra familjer har känt varandra hur länge som helst. Allt föll naturligt och inget blev konstgjort. Så Helén och hennes familj har nu upptagits i vår La Familia. Så denna resa var absolut inte den sista upp till dem. Nästa gång kommer hela konkarongen ner till oss. Najs!

Söndagen och dagen för att resa hem kom alldeles för fort. Vi skulle ha åkt efter frukosten men vi kom inte iväg förrän halv 7. Vi drog och drog på avresan för att vi hade det så himla bra. Hemma landade vi vid 22:30 och under tiden vi reste så messade vi varandra minst 5 gånger. hehe Nu väntar vi bara på att Helén och tjejerna kommer ner till oss. Suck!

Ops hehe nu ringer Helén. Ciao måste prata lite skit.....