Sent i säng och upp tidigt!

Tjoho vad det rullar på just nu. Jobbar sena kvällar och går upp tidigt för att försöka överföra allt jag vet och kan till Sameer och Preeti. Som det är just nu är det fullständigt kaos överallt. Folk ränner hittan och dittan och stressar omkring. Själv försöker jag lugna ner situationen så gott jag kan och tar djupa andetag hela tiden. Tror inte mina lungor har fått så mycket gymnastik på länge. 20 ggr om dagen får jag bita mig i tungan och ta 10 djupa andetag för att inte stressa upp mig själv eller andra. Imorgon är den sista dagen jag jobbar tillsammans med Preeti och Sameer. För på onsdag kommer jag att introduceras i mitt nya jobb och vara där till den 16 juni. Sameer och Preeti åker hem på lördag vilket gör att jag antagligen får åka in på kvällarna för att knyta ihop dagens säck till dem. Helgen har jag tillbringat på, ja gissa. Precis på jobbet. Nu börjar det kännas slitsamt och jag är konstant trött. Sonen ser jag knappt en timme innan jag stupar i säng. Men men snart är detta över och då kan jag koncentrera mig på det nya jobbet!

Dock har jag även hunnit med att visa Deep, Nitin och Sarvotam vår vackra natur och en liten strandremsa som vi har 10 minuter från oss. De var helt saliga och undrade det var en nationalpark. Runt där de bor finns inte den grönska och närheten till vatten som vi har här i Sverige. Här kommer lite bilder från vår vandring ner till stranden.






De var helt fascinerade, glada och upprymda när de fick se både vatten, solnedgång, hästar, hus och det mitt i vår svenska natur. Detta var en upplevelse som de kommer att bära med sig resten av sitt liv. Att få stå nära en häst samtidigt kunna ge den färsk gräs att äta gjorde dem helt överlyckliga. Att gå ut på en brygga och känna den gunga med vattnets krusningar var något som också var något som gjorde dem saliga. För dem, som inte har sjöar eller hav i sin närhet, var detta något helt otroligt. Att sedan stå på bryggan och höra folk skratta och plaska ett par hundra meter ifrån oss var en historia för sig. Att sedan sitta på bryggan med glada skratt, plask och myggornas surr medan solen gick ner gjorde kvällen till en upplevelse utan dess like. Enligt dem kan man inte komma närmare paradiset än så och jag är faktiskt böjd att hålla med dem. För visst är det något speciellt med våra svenska försommarkvällar?