2013-03-02

Lördag den 2 mars...

... och snön yr utanför. Vart tog våren vägen? Kung Bore är verkligen stark. Känns lite som april väder utanför. Ena stunden vräker snön ner och nästa stund skiner solen.

Måste säga att här händer det saker. Den ena efter det andra ramlar in över tröskeln. Vänner som jag inte har hört av på länge hör av sig. Fester trillar in och pockar på. Andra möjligheter som kan skapa trygghet trillar in men som kräver eftertänksamhet och mod framför allt. Mitt i allt detta står jag och gapar av förvåning. Vad är det som händer?

Måste ha med att jag nu har bestämt mig för att  kasta ut negot och ta emot och skicka ut positiva tankar. Det man skickar ut i universum kommer för eller senare tillbaka oavsett om det är negativt eller positivt. Just nu känns det som att negobubblan har spruckit och att det inte styr lika mycket över mig. Vilken skön känsla det är må jag säga. Efter alla år med negot som det största sällskapet trillar det in mer och mer glada överraskningar.

Visst finns negot kvar och gör allt för att trycka ner mig men jag har gett mig fasiken på; ALDRIG MER, ska negot få styra. Visst händer det saker som inte är positiva utan väldigt jobbiga men NEJ jag tillåter mig inte att falla ner igen. Där jag har varit vill jag inte tillbaka.

Nu är det bara full fart framåt och vända det negativa till något positivt istället. Skita i vad alla andra säger och tycker och bara gå på sin egna känsla. Vad är rätt för mig, vad gör mig glad och vad för mig framåt.
Försöker följa något som har har funnits inom mig men som i min djupaste sorg raderades och som återigen har smugit sig tillbaka. Något som är det mest universala och hållbara sättet för att man själv ska må bra.  Något som Shakespeare via Hamlet förmedlade i rollgestalten Polonius:

Och detta framförallt; var sann mot dig själv, och det måste följa som natten följer dagen. Då kan du inte vara falsk mot någon man.

Så enkelt egentligen men ändå så svårt. Att gå på sin egen känsla, att följa sin egna övertygelse, att vara sann mot sig sjäv och strunta i alla Jantar som anser sig veta bäst.

Så vänner på andra sidan rutan:

Var sann mot dig själv och det blir så mycket lättare att leva i det som kallas livet.

Fasiken glömde att säga: Nä pojkvaskern har inte svingat sitt spö när det gäller min garderob. Varje kväll när jag kommer hem hänger samma gamla paltor kvar. Men det kanske gäller att ha tålamod, garhg :-)



4 kommentarer:

  1. Vad bra skrivet! Jag försöker också ignorera negot allt vad jag kan. Det kräver en del energi oh tålamod men jag är säker på att det går.

    SvaraRadera
  2. Hej, du är en klok och insiktsfull kvinna som drabbats hårt i livet och du har fått ta en smäll på käften som bär verkningar under resten av ditt liv.
    Själv har jag denna vinter varit håglös och saknat inspiration och kreativitet, jag vill också hitta något jag mår riktigt bra av. Jag hoppas våren för med sig något sådant.
    Kram från pörtet

    SvaraRadera
  3. Jag orkar inte säga eller skriva något vettigt egentligen...utan lämnar bara ett ♥

    Eller nä...det jag kan säga är att jag gillar det jag läser. :) Och att jag längtar tills den dagen då "negot" lämnat min kropp, hjärta och sinne...♥

    Stor KRAM till dig!

    SvaraRadera
  4. Det låter ju alldeles fantastiskt. Negot bor hos mig just nu, tror han lämnade dig och flyttade in här. Det kan bero på att det är ALLDELES FÖR MYCKET för min hjärna att hantera just nu. Kanske ;-) Kram!

    SvaraRadera

Halloj alla goingar. Tack för att ni skriver en liten rad till mig! Kanske hinner jag inte svara men läser gör jag alltid. Kramis