Måndag efter jul!

Även om inte julstämningen infann sig, så infann sig helgron ordentligt i kroppen. Så till den milda grad att idag när klockskrället ringde så kopplade inte hjärnan. Nä hjärnan hade gått i dvala och kroppen lydde inte alls när kontoret var stängt. Först efter en halvtimme började kontoret reagera över att det var något konstigt som störde dvalan. Men kanske inte riktigt som det skulle i alla fall. Utan mer en signalsubstans som gick ut i armen som slängde sig ut och stängde av klockskrället. Först efter ett tag började nissarna i kroppen skrika till tomtarna på kontoret: Hallå det är ju jobbardag och kroppen måste upp! Paniken spred sig längs ryggraden och kroppen kastas ur sängen. Än har inte tomtarna fattat riktigt utan protesterade vilt. Nä nä kryp ner igen och mys i den goa sängen. Men kroppen vägrade lyda tomtarna utan släpade sig ut och satte på kaffet. Kaffearomen spred sig i köket och då vaknade tomtarna till. Mmmm kaffe mums! Efter en sisidär 120 koppar kaffe fattade tomtarna vad kroppen gjorde upp. hehe

Ja jisses vad hårt nissarna fick jobba idag för att få iväg kroppen till jobbet. Tomtarna på kontoret har fortfarande inte liksom fattat att helgron är slut och det är bara jobba jobba som gäller denna vecka fram till onsdag.

På onsdag bär det iväg till Leksand för att fira Nyår med Helen och barnen. Nu är det ett tag sedan vi träffades så det kommer nog bli mer tjatter än firande. hehe Sedan bär det hemåt på Nyårsdagen för att kliva upp och jobba helgen 2-3 januari. Sedan är det bara jobb jobb jobb fram till semestern och sparken.

Sonen drar till fjällen med en kompis och dennes familj söndagen den 3:e. Så för första gången sedan maken avled så kommer jag att vara helt hund- och barnfri i en hel vecka. Men vad hjälper det när man måste jobba och slita med årsbokslutet? Tänk om man istället hade kunnat dra iväg och suttit på en god strand någonstans och klunka pinacolada. Njuta av solen och värmen istället för den snö som fallit här. Ja ja vad är väl än bal på slottet? Fast jag ska njuta av ensamheten på kvällarna och slippa tänka på hundpromenader och sömnig tonåring. Dock kommer jag väl att sakna båda något fruktansvärt. Asch man är för fasiken aldrig nöjd.

Ha en god fortsättning och njut av ledigheten ni som är lediga!