Studentdags!

Hej och hå vad tiden går. Hinner inte med nästan någonting känns det som just nu. Fullt upp med att fixa till våra studenter som går ut imorgon och i övermorgon. Syster Ysters barn firas imorgon och Dottera på fredag. Fest två dagar i sträck. Ja inte så mycket att fixa inför studentfika utan mer samordna kring presenter, shoppa dessa och beställa blommor och blad osv.

Tänk när man själv var där vilken förväntan man hade på framtiden. Nu skulle man ut i det verkliga livet och inte sitta i och tråka i en skolbänk. Man tågade ut från skolan, skrikandes "För vi har tagit studenten". Karavann upp till mötesplatsen där föräldrar, pojkvän, släktingar och vänner stog och väntade för att kunna gratta. Lite lullig efter champagnefrukost med färska jordgubbar. Hem och äta smörgåstårta/tårta och sedan försöka avsluta så fort som möjligt. För studentfesten hängrade och alla vänner. Nu var man vuxen tyckte man. hehe Inga förmaningar från föräldrar var acceptabelt längre, inga tider att passa och framförallt inga prov att klara av. Jisses vad tiden flyger iväg med en. Nu står man där som stolt moster och framförallt en stolt Mor. Våra ungdomar har klarat skolan och tar studenten. De tågar ut med samma förväntning som en annan hade. Livet skall lekas och sommaren ska njutas. Champagnekorkar ska flyga och blommor hängas på halsen. Presenter ska växlas och leenden ska bytas. Efter det får vi gamlingar krypa in i boet igen och låta ungdomarna njuta. Vad är det man brukar säga? Det är inte på sig själv man märker att man börjar bli gammal utan det är på sina barn.

Jag måste få skryta lite om Dottern. Hon har kämpat och kämpat med skola och arbete och den sorg vi har. Hon har haft en tuff resa men kliver av med högt huvud och höga betyg. Hon har kämpat upp sina betyg så att hon kan söka in på läkarutbildningen om hon så vill. En riktig fighter har det blivit av henne och hon kan verkligen stoltsera med att hon har lyckats väldigt bra. 19 år och egen företagare med höga betyg trots motgångarna som har kantat hennes unga liv. Slitit nästan heltid på arbetet samtidigt som hon har pluggat. Varit med att bygga upp en restaurang i stora staden från grunden och dessutom fått vara projektledare för renoveringen av den lokal restaurangen nu ligger. Tyvärr så gjorde omständigheterna det så att hon inte kunde fullfölja projektet och vara med men gav hon upp? Nä då satsade hon på annan restaurang. Nu kan hon lugnt luta sig tillbaka och fundera på om hon vill studera på universitet i höst. Eller lugnt och lugnt eftersom nu börjar säsongen för restaurangen och då blir det att slita till i höst. Men hon har ingen skola att tänka på utan kan satsa på restaurangen istället.

Så kan man vara annat än en superstolt Mor och önska sin Dotter ett STORT GRATTIS?