2010-11-07

God morgon, god eftermiddag och god kväll!

Idag har dagen bara försvunnit. Vet inte riktigt vart den tog vägen. Den drog som en avlöning. :o)

Vaknade vid 9-tiden och bestämde mig för att det var för tidigt. Har man sovmorgon så har man och då ska man sova länge. Vid 10-tiden började jag bläddra i morgontidningen och kl 10:30 gav jag upp och klev ur den varma, goa sängen. Gjorde en rejäl frukost till sonen och hans kompis som sov över. Nypressad apelsinjuice, varmt bröd, diverse pålägg och som pricken över i:et, kokt ägg. Under tiden jag gjorde frukosten undrade jag vad som har hänt i kroppen. En normal lördag- och söndagsmorgon ter sig alltid i dimmornas land. Gäspandes, släpandes och mumlandes famlar jag mig upp ur sängen vid 12-snåret och gör en brunch. Nu, sedan vi ställde om klockorna, vaknar jag kl 9 och känner mig pigg och får tvinga mig till att såsa en stund till i sängen. Jag är helt chockad att jag inte kan sova länge på helgerna längre. Vettisjutton vad som har hänt.  I och för sig är det ju bra, för då är dagen så mycket längre. Men detta är helt olikt mig. Har aldrig någonsin varit pigg kl 9-10 på en lördag- eller söndagsmorgon. Inte ens när barnen var små. Kanske är det övergående, vi får se nästa helg. :o)

Jag glömde berätta något konstigt som hände när jag skulle skriva kontraktet på den nya lägenheten. När vi satt och gick igenom kontraktet för att se att alla uppgifter stämmer så ser jag att mitt personnummer var felaktigt. Det tog säkert en 5-6 sekunder innan jag fattade. Istället för mitt personnummer stod det makens personnummer. Blev lite störd och sa till mäklaren att personnumret var fel. Att det var min avlidne makes personnummer och jag undrade hur i hela friden kunde hans personnummer komma upp på mig som person? Mäklaren hade ingen bra förklaring och när han sedan gick till datorn för att ändra så står det mitt personnummer i datorn. Han fattade nada, men hos mig ramlade fem-öringen ner. Maken var med och godkände köpet. Det enda sättet han kunde visa sitt godkännande på var att ändra personnumret. För när mäklaren sökte på makens personnummer kom det inte upp i datorn. Så även maken godkände köpet fast han inte finns här längre.

Att maken visar sin närvaro ibland är inget nytt för mig. Ibland känner jag att han är med mig och ibland visar han även det. Speciellt om jag har fattat något viktigt beslut som påverkar hela familjen. Då känner jag att han finns med. Ibland håller han inte riktigt med mig och då får jag veta det på ett eller annat sätt. Även när jag har fattat beslut som han tycker är bra visar han sitt godkännande. Speciellt om jag är tveksam om jag har fattat rätt beslut eller inte. Precis som nu när jag köpte lägenheten. Jag kände mig tveksam om jag gjorde rätt val att köpa lägenheten men så fort jag såg att makens personnummer fanns på kontraktet kändes det bättre.

Dagen idag har gått åt att åtgärda saker på den gedigna lista jag har gjort. Så nu kan jag bocka av några punkter till. Fast nu när jag sitter här och reflekterar så ser jag att det är bara de enklaste punkterna som är avbockade. De riktigt tunga bitarna är kvar. De som känns så jobbiga att ta tag i. Tittar i almanackan för att planera in resterande punkter och det ser tufft ut. Vettisjutton hur jag ska hinna bocka av dem innan visningen den 21:a och 22:a november. Äsch det löser sig. Nu är det söndag kväll och dags att varva ner så att man orkar med att ta sig an en veckas arbete igen. Samt allt som måste bara fixas innan visning.

Ha en riktigt skön söndagskväll på er!

3 kommentarer:

  1. Vad härligt att maken finns med dig!! Det finns ju lixom ingen annan förklaring... ;)
    Laddar även jag för en ny vecka.
    Kramen, Maria

    SvaraRadera
  2. Så underliga saker som händer i bland. Grattis till nya lyan :) Kram Kram

    SvaraRadera
  3. Kan tänka mig det var jobbigt att se din avlidne makes personnummer på kontraktet.
    Bra att du upptäckte det men kanske som du skrev det också var ett tecken..
    jo, våra kära som lämnat oss kan nog visa sin närvaro på olika sätt,
    och jag tror också att han är med dig och vakar över er.
    För jag tror på en tillvaro på andra sidan, som jag kallar det
    och det känns så tryggt att veta.
    Kramar

    SvaraRadera

Halloj alla goingar. Tack för att ni skriver en liten rad till mig! Kanske hinner jag inte svara men läser gör jag alltid. Kramis