2009-10-17

Det är bara regn hos mig!

Sitter här lördag eftermiddag och tittar ut genom fönstret. Nu märks det verkligen att vi har fått höst.. Regnet skvalar ner och det är endast 5 grader varmt Dock är jag tacksam för att snön ännu ej har belägrat vår stad. Många fick nog chocken denna vecka när snön och vintern började göra sig påmind.

Dagen idag skulle ägnas åt att fixa och städa inför kommande fotografering. Men se tji kroppen vill något annat. Vaknade med en hejdundrandes huvudvärk och en nacke som låter som ett osmörjt kugghjul. Blixtrar fladdrar förbi framför ögonen och kroppen gått i strejk. Så kan det vara och så får det väl vara just nu.

Har varit ute på en stor bloggrunda och förundras hur olika vi möter motgångar. En del hoppar djävulen fram hos och kör i hundraåttio medans andra kryper in under skalet och skyddar sig. Några tillåter sig att gråta och låta smärtan härja för att sedan långsamt klättra upp igen. En del ber nästan om ursäkt för smärtan som visar sig i olika former en del ger blanka fan i att be omgivningen om ursäkt. Tänk så olika vi alla är och vilken rikedom som finns därute bland alla oss. Rikedomen i blandade kulörer, tankar, känslor och framförallt orden. Vi människor är ett förunderligt släkte!

En dag som denna när vädret kan göra en deprimerad borde man istället välkomna det avbrott som bjuds och bara vara. Som Lallis den välskrivande skriver i sitt inlägg: "Våra kroppar ... och själar längtar efter Balans. Emellanåt skriker de efter det. Och då mår vi inte så bra." Hon är så klok och skriver egentligen om sådant som är självklart men som är så djävla svårt att uppnå vissa dagar. Har ni inte hittat hennes sida och läst hennes inlägg. Gör det och finn trösten i hennes kloka ord. Humorn som fladdrar likt en fjäril över det skrivna. Som ni förstår jag gillar denna donna skarpt!

Jag önskar att jag kunde efterleva sådant som är självklart varje dag och inte bara när jag mår bra. Att få harmoni och balans mellan kropp och själ oavsett hur jag mår för tillfället. Att ta mig i kragen och låta bli att tycka synd om mig själv. Att se på livet som den transportsträcka den egentligen är. Att ta hindren med ett elegant gasellhopp och bara ruska av mig som en våt hund gör. Att kunna glädjas av de små tingen även en tung dag. Om intet i alla fall plocka fram mina små väl dolda guldkorn och vrida och vända på dem så de kastar sitt guldskimmer över mina grådaskiga tankar. Livet är för djävligt många gånger men livet är också euforiskt härligt många andra gånger.

Hmm ska nog plocka fram massor av guldkorn och låta dem sprida sitt skimmer över mig idag.

8 kommentarer:

  1. Tjäna sötnos. Ju det är skitväder även norr om Stockholm. 11 oktober är inte Kevins födelsedag, utan hans dödsdag. Har föddes 2 oktober. Krya på dig jättemycket. Det är väl inte baconinfluensan du bär på. (Det har du inte tid med)
    Kram, du är bäst. :-)

    SvaraRadera
  2. Ja du, det där är kluuuuriga grejer... Livet alltså... :) Som du skriver så har det att göra med längtan efter harmoni och balans, men lika mycket om hur mycket vi kan eller inte kan ACCEPTERA... Både med oss själva och andra...
    Nåväl, nog med djupsnack, det är ju LÖRDAG!!!
    Här vankas det asiatisk husmanskost i form av en 12-bitars sushi... MUMS!!!
    ...och du... Maskan SKULLE vara kvar... Det var ett krav från min sida... För vad fanns det annars att garva så där mycket åt...?? Hihi!
    Sedan så blir det lite grann en påminnelse om att även om allt inte är perfekt, så kan det fortfarande vara vacker... ;)
    Kram och ha en mysig kväll!

    SvaraRadera
  3. Ja, visst är hon klok Lallis!! ;) Du är faktiskt inte så dum du heller!! ;) (Obs! Menat som en komplimang!!!)
    Jag önskar oxå att jag var bättre på att uppskatta allt som livet för med sig. Försöker tänka på det men visst, vi är människor å jag tror att en stor del av meningen med livet är just att lära oss. Lära oss bli bättre på stora som små saker... Visst är livet fantasktiskt på många sätt. Hur otroligt ont man kan ha å ändå ta sig igenom å fortsätta. Samtidigt hur otroligt glad å lycklig man är vissa stunder...
    Hoppas verkligen att huvudvärken ger med sig!!! Men tänk så skönt att få en dag till vila!?! ;) Ibland undrar jag om "jag måste bli dålig för att ta det lugnt"!?? Varför man inte "stannar upp" oftare å njuter av NU istället för att bara "köra på"!!??
    Hmm, mycke surr ikväll...
    Sköt om dig!
    Kramen, Maria

    SvaraRadera
  4. Ja, nu märks det verkligen att det är höst och det har blivit betydligt svalare.
    Tycker också att det är skönt att snön inte kommit än,
    men hoppas den kommer till jul och nyår, då det ska vara vinter.
    Jobbigt med huvudvärken du fick och hoppas det känns bättre nu.
    Ja, vi möter nog alla motgångar på olika sätt, och ja vi är alla så olika.
    Ha det så gott
    Kram

    SvaraRadera
  5. Hej på dej ditt lilla guldkorn, tänkte bara tala om att du skriver en massa bra du åxå.Många kloka ord har jag läst hos dej...lördagskram Bibban

    SvaraRadera
  6. Storasyster "pekar me pekfingret" på dej: De e väl inte konstigt att du får ont i pallet så som du far runt i 180 hela dagarna! När ska du lära dej??

    Puss på pannan

    SvaraRadera
  7. Inte så lätt hålla humöret uppe alla gånger men man måste försöka,du vet att vi är ganska bra lottade mot många andra som inte har en frisk dag eller barn men det har vi och vi kan både gå och se bara det är en orsak att va glad när man vaknar men vet hur du menar,hösten och vintern är bara en transportsträcka i livet så inte helt fel att drömma sig igenom det,och Lallis är ett proffs på att utrycka sig i text,vet inte ens hur jag ska skriva kommentarer till henne längre för allt är så bra,och du är en väl så bra bloggvän men det vet du jag tycker,kram.

    SvaraRadera
  8. Du har ett underbart sätt att uttrycka dig. Hoppas att du mår bättre och att huvudvärken gav med sig.

    Håller med dig om att vi alla har olika sätt att hantera våra motgångar.

    Önskar dig en bra måndag.
    Kramen på dig.

    SvaraRadera

Halloj alla goingar. Tack för att ni skriver en liten rad till mig! Kanske hinner jag inte svara men läser gör jag alltid. Kramis