Blidö....

Ja natten hur gick den då? Som sagt vi var fyra damer med våra ovanor som delade rum och det må jag säga att vi visade verkligen våra ovanor. En av de damerna hade en ful ovana att dra tumstockar så att det ekade i korridoren. Förtvivlat letade jag i resväskan efter mina öronproppar men hittade dem inte. Utan jag försökte det gamla knepet med att lägga kudden över huvudet fast det funkade ju inte. Puttade på damen (M) men det hjälpte inte heller. När M hämtade andan emellan snarkningarna började en annan att prata i sömnen. När hon var klar började M, som dessutom låg precis i slafen ovanför mig, snarka igen. Vid 5:45 hittade jag äntligen mina öronproppar och fick en timmes sammanhållande sömn innan det var dags att gå upp och för att försöka få till en dusch. Humöret var ju inte så himla gott och jag såg nog ut som ett åskmoln när jag smög mig ut för att duscha. Ute i korridoren möter jag en strålande B hur fräsch som helst och ett glatt: God morgon, sovit gott! Mutter mutter, nä jag har inte kunnat sova ett dugg inatt pga en snarkade dam. Åh, var det hos er det snarkades. Mmm det hördes i hela kåken, säger B glatt. Men nu är det en ny dag och nya möjligheter. Så hoppa du in i duschen så mår du nog bättre. Ännu ett muttrande från mig och ett släpande fram till duschen. Men f...n det var ju kö till duschen också eftersom det andra duschutrymmet inte hade någon lampa. Mutter mutter igen. Till slut var det min tur att duscha. Ah härliga stråle som värmde och tinade upp mig. Så skönt det var ända fram tills någon ryckte i dörren och ropade: Men nu har du stått där inne minst i 20 minuter. Nu får du se till att bli klar. DU är inte själv här ska du veta. Mutter mutter igen. Vad sjutton tittade på klockan och såg att jag bara hade varit där i 10 minuter. Skriker tillbaka att du får ge dig till tåls. Jag har bara varit här 10 minuter. Mutter mutter hörs från andra sidan dörren. När jag så var klar med morgonbestyren öppnar jag dörren och utanför står en lika sur dam (L) som jag utanför och blänger. Ler och säger: Var så god, nu är det din tur. Fick mutter mutter tillbaka och en dörr som slås igen hårt.

Efter en stund knackar det försiktigt på dörren till vårt rum. Öppnar dörren tyst och kikar ut. Utanför står L och tittar skamset ner i golvet. Tassar ut och undrar vad jag kan hjälpa henne med. Hon ler lite försiktigt och säger: förlåta mitt beteende förut. Jag har inte fått sova en blund inatt pga att någon har snarkat så det har ekat i hela kåken. Hittade inte mina öronproppar fast jag letade.
- Åh då har du haft samma natt som jag då fast något bättre, säger jag och ler. Jag låg under detta snarkande monster hela natten utan att kunna fly.
L skrattar och säger: Skönt att höra att någon har haft det värre för fy fasiken vilken snarkning. Stackare, jag låg i alla fall några rum bort.
Dörren öppnas ut och kommer M som har orsakat vår sömnlöshet. Hon ler stort och säger: God morgon, jag har sovit som en stock! Det var länge sedan jag sov så hårt.
- Hmpf säger då L. Vad bra för dig då, men vi andra vi har inte sovit något vidare.
- Jaså, varför inte det då, replikerar M.
- Jo för du har snarkat så det har ekat i hela kåken. Och hon här, stackarn hon har fått legat nedanför dig och hört detta hela natten.
Rodnaden stiger på M och hon stammar: Oj förlåt men jag brukar inte snarka. Jag måste verkligen ha varit trött. Sedan skyndar hon sig snabbt vidare mot duschen.
Kvar står vi och bara bligar surt för att sedan lägga upp ett skratt. går in igen på rummet  och under täcket kikar S ut. Hon bligar lite yrvaket och säger. Jisses vilken natt! Jag börjar skratta och hon tittar förvånat på mig. Sedan förstår hon varför jag skrattar och börjar själv skratta. Jadu det inte varje natt man skakas av snarkningar och sedan vaknar till med ett skratt, säger S och kravlar sig ur sängen. In kommer en skamsen M in och ber så jättemycket om ursäkt för att hon har stört vår nattsömn. Eftersom surheten har försvunnit kunde jag vara storsint nog att svara: Äsch det är inte bara ditt fel. Jag hade öronproppar med mig men kunde inte hitta dem inatt. Om jag hade varit smart hade jag sett till att plocka ut dem innan jag gick och la mig. Gav M en kram och hon log tacksamt. Sedan började vi alla skratta och M andades lättat ut.

Iväg ner till värdshuset för att äta frukost för att sedan vandra in till ytterligare en dag i konferensrummet. Mycket lärdom delades och mycket nytt lärdes ut under söndagen på Blidö. Trots att jag var trött som en koala, lyckades jag hålla mig vaken under hela förmiddagens föreläsningar. Dessutom även komma ihåg dem :=). Men när det var dags för lunch var jag som en urlakad trasa. Tyvärr fick vi hasta lite med lunchen för att hinna med allt som vi skulle innan båten skulle ta oss in till Stockholm igen. Men som alltid, tiden rusade och det var dags att rusa ner till bryggan för att inte missa båten hem. Så var en underbar och magisk helg över och det var dags att äntra båten. Vi var många damer som steg ombord trötta men glada och samma kille som försökte rycka undan landgången tog emot oss igen. Han log precis lika strålande som dagen innan. Eftersom det var söndag och många var på väg hem från sina sommarställen var båten redan fullsatt när den hämtade upp oss. Många av oss fick sitta ute på däck och frysa för det blåste lite mer och var lite kyligare än lördagen. Men S hon var snabb att hitta två platser till mig och henne. Denna gång gick resan inte så fort eftersom vi båda var trötta och utmattade. Men vi höll humöret uppe så gott vi kunde. Vi turades om att röra på oss så att inte platserna skulle försvinna. När jag själv var uppe och gick omkring kikade jag försiktig mig runt omkring för att se om det gamla paret var med. Det var de inte, kanske tog de en natt till eller så kanske de hade tagit en båt tidigare. Jag hoppas att de tog sig tid till ytterligare en natt ute i skärgården. :=)

Klockan nio på kvällen var jag hemma och sonen tog emot med orden: Men mamma du ser för jävlig ut. Tack för den passningen svarade jag. Ja men det är ju sant, replikerade han. Sedan log han och sa: Välkommen hem! Fick en snabb kram och en litet leende. Jag drar nu, kommer hem senare, hej då och vips drog virvelvinden ut och lämnade en trött med lycklig mamma kvar hemma!