Förbannade förkylning!

Idag har det känts bra och jag var redo att gå och jobba imorgon. Men vad händer? Jo febern är tillbaka med lunghosta och lite svårt att andas. Nu är jag lite smått trött på detta. Ska aldrig mer ta över budkaveln från Dottern. hehe Eller är det så att kroppen säger: Hmm min dam du har inte rest färdigt med Herr Obama ännu så var du sjuk lite till! Du har icke varit trogen honom utan läst andra. Så nu får du vara sjuk så att du är honom trogen. Men se kroppen just nu skiter jag högaktningsvärt i Herr Obama och den resa jag har med honom. Jag vill bli frisk! Så har du nu fattat kroppen, imorgon är du så god och är frisk. Imorgon vill jag se det där trolltricket Simsalabim nu är du frisk. Förstått?

Har försökt med alla tricks att bli frisk. Vila, sova, dricka äcklig dricka som Syster Yster rekommenderade, druckit alla slags vitaminer och andra hälsokostdrycker, läst, ätit och sovit. Men har det hjälpt? Ja det har det i och för sig, i alla fall några timmar. Men jag vill inte bara vara frisk i några timmar jag vill vara frisk flera dagar och inte bli sjuk igen.

Ni där på andra sidan skärmen. Har ni några goda råd att ge en dam som sviks av sin kropp? Hur i helvetet blir man frisk från en enveten förkylning?

Som ni märker börjar tålamodet tryta och denna dam tröttna på att vara sjuk. Så därav detta helt vansinniga inlägg. Kanske hjälper det. hehe

Hjälp!

Tisdag i ett moln av bomull!

Så har ännu en vecka börjat och den började inte så bra. Jag tog över Dotterns budkavel och drog på mig en nedrans förkylning med hög feber. Som den sanna Mor jag är tyckte jag att det är ju synd att Dottern ska gå omkring och vara dålig. Vi var två som tänkte så, jag och hennes frende. Så nu drar vi omkring med denna nedrans förkylning. Gårdagen tillbringande jag frysandes, snorandes och hostandes i antingen sängen eller i soffan. En fördel är det ju dock med att vara sjuk. Man får tid för eftertanke och tid för att läsa ännu mera böcker. Så igår avverkade jag två st böcker samt en del av Barack Obamas bok. Har nu kämpat med Herr Obama ett tag men blir så trött när jag läser honom. Dels för att det är så mycket att ta i och dels för att den är på engelska. Brukar normalt sett inte ha några problem med att läsa engelska men just denna bok är kämpig. Vet egentligen inte varför eftersom engelskan är inte svår. Tror nog att det är mer en psykologisk spärr. Tror att den ska vara svåra än vad den är. Om ni förstår vad jag menar.

På kvällen kom Dottera och Frende över för att dricka en slurk kaffe samt lämna över lite kläder som Dottern har rensat ut. Kanske kunde Mor finna något som hon tyckte om och det gjorde hon.

Idag har febern gått ner lite men förkylningen fortsätter att härjar genom kroppen. Huvudet är inlindat i bomull och näsan söndersnuten. Men imorgon har säkert detta flytt sin kos och hittat en ny värd att bryta ner.

Nu ska jag krypa ner i soffan igen för att fortsätta min resa med Herr Obama. Ha en så bra dag ni kan därute!

Första söndagen i första sommarmånaden

Så tittar solen fram efter en veckas gråtunga moln med ett evigt regnande. Fortfarande är det kallt men solen värmen upp hoppas jag. Just nu är det bara 6 grader i skuggan. Hua!

Igår tog vi det väldigt lugnt jag och sonen. Framåt kvällningen började vi röra på oss. Sonen åkte iväg till en kompis och jag väntade bästa väninnen M för en grillafton. Tyvärr kunde vi inte sitta ute eftersom det regnade och 4 grader ute. Men grilla kan man alltid göra ändå.

Efter att vi hade ätit så förberedde vi filmtajm - Australia - skulle ses. Ladda med godis, god dryck, näsdukar och sköna kuddar. Så var allt klart för att bänka sig framför tv:n. På med filmen och börjar tugga godis. Först trodde vi att vi hade fått på fel film för den var rätt rolig i början. Men ju djupare in i filmen vi kom desto mer drama blev det. En sisådär i mitten av filmen började jag tycka att nu var det tråkigt. Inget hände, det var en massa pussipuss och bara glädje. Återigen började jag undra om vi fått fel film. Men sen drog det igång igen.

Med risk att få på skallen så måste jag säga att den var inte så bra som alla har sagt. Många döa passage att ta sig igenom och lite väl mycket klipp i den. Om jag skulle betygsätta den skulle den få 3 näsdukar av 5.

Men kvällen var trevlig och vi avslutade den med att titta på den gamla serien "Sjukhuset".

Precis nu åkte sonen och hans kompisar till den stora nöjesparken och lär väl vara borta till framåt 20. Själv ska jag ut och shoppa solsängar. Vad ska ni göra idag?

Sista delen - Världens bästa student är firad!

Mottagningen hölls på restaurangen och släkt och vänner var bjudna. Tyvärr tog ju Dotterns vänner studenten samtidigt så hennes vänner kunde inte komma. Tårtan jag och barnen bakade blev tydligen inte så lyckad så frende fixade en smörgåstårta istället. Så när alla gäster kommit så bjöds det på champagne och smörgåstårta med en något hängig studenterska.

Vi som var där och firade henne var: Mormor, Morfar, Mor, Bror, Faster, Fasters frende, kusin vitamin, mina bästa vänninor M och P, M's Son och Angel och förstås frende. Vi skålade och hurrade för Dottern. Jag höll ett kort tal och lämnade över presenterna. Av mig, M, P och S fick hon ett silverhalsband som passade som handen i handsken. Av sin bror fick hon en silverring med en liten sten i. Av Mormor och Morfar fick hon mormors gamla Bismarklänk ca 30 år gammal. Av faster och kompani fick hon silverhalsband med en blå sten och ett snyggt armband. Av frende fick hon örhängen med diamanter och smaragder. Jag tror att hon blev glad för alla presenterna. Vid talet jag höll så tog jag upp min frustration över hennes plakat och jag tror att Dottern förstod att det låg kärlek i detta och att det var därför jag blev så nedrans arg.

Mottagningen höll på i 2 tim sedan var det dags att åka hem för att restaurangen var abonnerad. Men frende bjöd på whiskey så att P och faster frende fick dricka och dricka. Så kort och gott kom vi inte iväg förrän de första gästerna till den som hade abonnerat stället kom.

Vi hann också med att fira faster I som fyllde år och gav henne en flaska vin från familjen. Vi sjöng och hurrade till Mormors och Morfars förtret. Men I blev glatt överraskad och mös när vi uppvaktade henne. Jag tror att hon trodde att vi hade
glömt bort hennes födelsedag mitt uppe i studenten. Men icke sa Nicke, vi kom ihåg.

Efter firandet åkte jag hem med sonen och P kom över senare. Vi grillade och drack vin och snackade halva natten. Det är så skönt ibland att få snacka av sig och få goda råd. Till synneste och sist så blev avslutningen på dagen bra både för Dottern och mig. Hon behövde "bara" jobba till kl 01 medan frende och Angel arbetade till 04. Själv kom jag i säng vid 01:30 glad och trött.

Dagens lärdom är att det löser sig på något sätt ändå även om det inte blir som man har tänkt sig.

Del 2 - Världens bästa student är firad!

Efter fadäsen med studentplakatet styrde denna Moder sin bil hemåt till ilskna sonen. Sonen hade helt plötsligt kommit på att han hade ett arbete som skulle lämnas in senast fredag. Så han gick upp extra tidigt (kl 10:00!!!) för att skriva sitt arbeta. Han plitade och skrev och sparade för att sedan skriva ut sitt arbete. Vad händer?? Jo han får inte igång skrivaren och vad gör då denna frustrerade tonåring. Jo ringer och skriker på sin stackars Mor som sitter i all sin godan ro på jobbet. Jag försöker lugna ner min smått hysteriske son med att - Ja ja men jag kommer ju snart hem och då kan jag hjälpa dig. Sonen: Oma asså jag måste lämna in detta före kl 12 och du lär ju inte vara hemma till det. Den här förbannade skrivaren och din j****a dator är ju helt kassa. Inget fungerar (rösten börjar gå up i falsett)och jag måste lämna in arbetet före kl 12. Jag: Lugna ner dig lite. Skrivaren och datorn är det inget fel på utan det är väl snarare så att du är ute i sista sekunden... Sonen: Jamen asså vaddå bara för att jag glömde bort det igår behöver väl inte datorj****n strejka och skrivaren inte fungera..... Pedagogisk som denna Moder är så säger hon: Okej men lugna ner dig lite nu. Jag sitter på jobbet och kan inte lösa situationen just nu. Jag fixar detta när jag kommer hem. Skärp dig nu!

Sagt och gjort, sonen lugnar ner sig och jag kan fortsätta lösa problem på jobbet. Tiden närmar sig för att hämta Dotterns studentplakat. Denna Moder loggar ut och drar sig ner på staden för att hämta plakat. Hur det gick kan ni ju läsa i förra inlägget.

Väl hemma visar det sig att skrivaren var ju inte alls trasig och datorn var inte kass. Men eftersom jag nu är smått förbannad och sonen halft hysterisk så blev det lite kalabalik innan utskriften kunde göras. Men ut kom den och vi begav oss iväg till skolan för att lämna in arbetet. Väl framme visar det sig att skolexpeditionen var lunchstängd så att sonen inte kunde lämna sitt arbete. Hur sonen var när han kom tillbaka till bilen behöver nog inte beskrivas. hehe

Okej okej inget att göra något åt just nu. Vi råder inte på denna situation utan vi får åka hit innan vi åker till Dotterns utspring! Säger denna Moder pedagogiskt vilket föranleder en viss harang från sonen. hehe Jag och sonen beger oss till affären för att handla lunch och sedan vidare hem för att äta den.

Efter lunchen gjorde vi oss iordning och packade ner blommor, kamera osv för att bege oss till Dotterns utspring (kallas tydligen det). Jag checkar en gång till att kameran har fulladdat batteri och fungerar. Japp det gör den. Så iväg till skolan för att ta emot Dottern. Himlen mörknar och blåsten ökar. Regndropparna dalar ner från en mörk himmel. Mobilen ringer och där är M som ska stå och ta emot Dottern med oss. - Du vi kommer inte till utspringet. S är fortfarande hängig och orkar inte stå där. Men vi kommer till fikat. Åh inte det också. Till råga på allt så vränger sig paraplyet och där står vi, jag och sonen, i regnet nervöst väntande. Ytterligare en sak som inte fungerade.

Så basuneras det ut att snart kommer ungdomarna. Jag plockar upp kameran för att förbereda för fototagningen. Vad händer? Jo kameran lägger av och slutar fungera. Vad ända in i glödheta.... Vad är det med den här dagen? Så där står vi utan kamera när sonen säger. Men mamma du har ju din mobil med dig. Ja just det, det har jag ju. Då i samma sekund rusar ungdomarna ut och folkhavet av släktingar pressar sig mot trappan. Sonen och jag skuffas längre och längre bort från trappan. Dottern ringer och frågar - Var är ni? Jag ser er inte någonstans. Besvikelsen dryper i rösten. Hmm undrar hur hon reagerar när hon inte får sitt plakat? Jo men vi står precis framför trappan men blivit undanskuffade längre bak. Bana din väg genom folkhavet så ser du oss. Där står vi och trampar och spanar efter Dottern. Men kan man se något i folkhavet. Nä jag kunde inte ens sträcka på mig och ta en bild på Dottern stående på trappan. Vi väntar och väntar. Sonen säger: Mamma snart ringer syrran och säger att vi ska träffas någon annanstans. Och vad händer. Jo Dottern ringer och säger kom till parkeringen. Så vi skuffar oss fram och där står hon, spanandes ut över folkhavet. Hon ser oss och ögona söker. Inget plakat, bara mamma och brorsan. Besvikelsen står skriven i hennes ansikte. Sedan smyger leendet fram och hon får sina blommor över halsen och grattiskramar. Sedan säger hon: Var är de andra? Förklarar för henne. Hon bara nickar och säger: Ja okej men vad bra att de kommer till fikat. Då stammar denna Moder fram att plakatet gick åt helvete och att hon ber om ursäkt.

Sedan drar vi oss mot bilen för att åka till mottagningen. Under tiden berättar Dottern hur hennes dag har varit. Om champagnefrukosten och alla koppar kaffe hon druckit för att klara strupen. Hesheten gör det svårt för henne att berätta men hon tjattrar på. Febern gör hennes kinder rosenröda och ögonen glansiga. Dagen har varit jobbig för henne. Hennes överseende med andra är låg och hon berättar om den ena fadäsen efter den andra. Då i denna stund är jag glad att Dottern är febrig och att hon inte är riktigt sitt sanna jag. För tänk om hon varit frisk. Hur mycket champagne hade hon druckit och i vilket stadie hade hon varit då? Sen inser jag att Nä hon skulle aldrig tillåta sig bli onykter och göra bort sig inför sina släktingar och vänner. Det här är hennes stora dag och den ska inte förstöras av fylla.