2012-05-26

Mindre ynk FAKTISKT

Nu börjar det vända känns det som. Det tack vare neurolog akuten. Eftersom käkkirurgen inte kunde hjälpa mig mer så hänvisade hon mig till neurolog akuten. Sagt och gjort, i tisdags åkte jag dit i sällskap med min kära Far. Fick sätta mig i korridoren först för att man skulle ta puls, blodtryck och syresättning av blodet först. En käck ung herre kom och klädde in mig i alla mackapärer. Han blev lite bekymrad för att trycket var lite högt och pulsen var jättehög. Hade 147/83 i tryck och 100 i puls. Inte konstigt att jag har blivit helt slut bara genom att gå en liten bit. Han blev som sagt bekymrad och frågade om jag har ont. Jag svarade: Det kan du ge dig på att jag har. Aha det är därför trycket är lite högt och pulsen superhög. Just nu har vi inga rum så jag måste be dig sätta dig därute i väntrummet och vänta.

Sagt och gjort, Far och jag gick och satte oss i väntrummet. Där väntade vi i 5 timmar innan jag fick komma in. :( Väl inne fick vi vänta en halvtimme på doktorn innan denne dök upp. In kommer han och börjar prata, lågt och lite svårbegriplig svenska, något som min Far retade sig. Jag fick dra hela historien med tanden och han hummade och sa att det var ju inte bra. Eftersom jag står på antibiotika och voltaren var han tvungen att prata med bakjouren för att höra vad man skulle göra. Fick sitta ytterligare i 45 minuter innan han kom tillbaka. Totalt blev det 8 timmars väntan innan jag kunde vandra ut från akuten. Kontentan av det hela är: Jag har 2 trasiga nerver i underkäken vilka nu håller på att försöka läka och det är därför jag har så ont och är förlamad. Fick epilepsi medicin för att stänga av nervernas signal till hjärnan. Så nu blev det ytterligare en tablett som jag ska trycka i mig och pga epilepsi tabletterna biverkning blev jag sjukskriven till den 1/6.

Är nu inne på min femte dag med epilepsi medicinen och känner mig helt avtrubbad.  I början kände jag ingen direkt verkan men idag känns det som de har börjat stänga av signalen. Men biverkningen är att jag är lite avtrubbad, trött som attan och lite yr. Dock idag känns det som att tabletten gör sitt. Förlamningen har släppt och värken börjar tona bort. Så jäkla skönt!

Nu kan det bara bli bättre, tjoho!


2012-05-20

Ynk ynk ynk

Så har ytterligare en antibiotika kur startats. Den fjärde i raden av medicin som jag har tryckt i mig och inte verkar den heller hjälpa. Börjar befara att jag har fått en sådan där kronisk infektion som inte kan botas. Till denna kur har det nu också lagts till Voltaren som min mage absolut hatar. Men för att kompensera Voltaren och antibiotikan så trycker jag dessutom i mig en Omeprazol och en Probi Mage. Så nu styrs mitt liv av klockan, var 8:e timme ska jag trycka i mig antibiotikan ( 3ggr/dygn), vänta 2 timmar, svälja ner Omeprazol och Probi Mage, efter 4 tim ner med Voltaren och så där håller det på just nu. Jag känner mig som den värsta medicinburken.

Så här är inte livet så värst roligt just nu. Nerven har nu blivit så irriterad av infektionen att jag återigen börjar bli lite lätt förlamad runt munnen. Smärtan när jag tuggar, pratar, dricker vatten, borstar tänderna är inte av denna värld. Dock har jag blivit av med febern. Så kanske är man på väg till ett friskare liv?

Veckan som har gått har gått i ett töcken med några goa avbrott. I torsdags blev till lite filmtajm, Sherlock Holmes - A game of shadows. Som vanligt gick det i en rafflande fart med spänning, humor och romantik. Måste säga att jag tycker att samspelet mellan Robert Downey JR och Jude Law fungerar bra. Att man har skakat av dammet på gamla Sherlock Holmes är genialiskt om man tittar till kassaklirret. Jag får väl erkänna att jag gillar dessa nya Sherlock filmer bättre än de gamla.

I fredags vart det mycket telefonprat med goa vänner som ringde för att muntra upp mig. Från att telefonen varit nästan helt tyst till att ringa hysteriskt i fredags vart det en liten chock men en mycket positiv sådan. :-) Sonen stack iväg till flickvännen och trötta moder bänkade sig framför tv:n och kollade in Let's Dance. Som vanligt undrar man ju hur svenska folket röstar. Rösta ut Camilla istället för Marcus. För mig är det Camilla, Molly och Anton som ska slåss om de topp tre. Vad tycker ni eller ni kanske ratar Let's Dance?

Igår fick jag vackert böja mig för bästa P's stenvilja. Hon kom hit som en virvelvind och yrde omkring. Hon hade gett sig den på att jag inte fick sitta inne och deppa. Nä hon kom vid tre-tiden och gick vid åtta-tiden på kvällen. Måste medge att det var precis vad jag behövde. Prata, fika och skratta i ett par timmar skänker lisa till själen. Tack goaste P!

Idag har jag inte gjort många knop. Efter gårdagens besök vart jag helt slut och jag som ska gå och jobba imorgon. Tjoho vad bra det kommer att gå. Kommer att vara som en urlakad trasa när jag kommer hem. Men det är bara att skaka av sig för imorgon kväll är det styrelsemöte inom föreningen. Som sittande sekreterare måste man ju vara med.

Nä nu ska grillen tändas och sonen och jag ska avnjuta en go grillad köttbit med potatissallad.

Ha en fortsatt trevlig söndag!

2012-05-16

Irriterad, grinig som f....

Nu börjar jag verkligen bli riktigt irriterad, förbannad, less och uttråkad. Infektionen verkar inte ge med sig alls utan bara irritera nerven vilket gör att jag har svårt att äta, dricka, prata osv. Just nu känns det som att det inte finns något ljus i tunneln.

Är i sluttampen av min tredje antibiotika kur och har det blivit bättre? Nä snarare sämre. Nu är jag tillbaka till ruta ett med värk, irriterad nerv som ställer till det och en mage som skriker det räcker nu. Vad fasiken ska man göra? Är det någon som har ett tips hur man får bort skiten? Något hokus pokus som letar sig in till infektionen och bara sopar undan den? Börjar faktiskt bli lite desperat......

Har lytt alla råd som käkkirurgen har gett. Stannat hemma från jobbet, inte burit något tungt, inte farit omkring och städat, käkat antibiotikan, pillat i mig ipren, sköljt munnen med antibakteriell lösning, ja allt som jag har blivit tillsagd att göra. Men inte fan hjälper det.

Och nu som sagt var börjar det även tära på mitt humör och min ekonomi :-(

Alltså ingen bra dag idag inte, bara depp, ilska och frustration.

2012-05-15

TRÅKIGT!

Fasiken vad jag är uttråkad. Har blivit strandad hemma pga feber och tillsägelse från käkkirurgen att vara hemma och inte göra någonting. Så utomordentligt tråkigt tråkigt. Men samtidigt har jag inte orken att jobba eller bry mig om något. Är bara så less på att ha infektion som inte ger med sig. Värken är faktiskt att föredra för den kan man minska med en värktablett. Men irriterad och ilsken nerv går inte att lugna förrän infektionen är borta. Undrar om jag har blivit resistent mot antibiotika eftersom den verkar inte bita på infektionen i käken? Endast hålla den i schack.

Har försökt roa mig med att läsa och visst ett par timmar glider man in i böckernas värld. Men sen när boken är utläst är man tillbaka till tråkigt!

Har idag plöjt igenom 2 böcker varav den ena var mer fångande än den andra. Men båda var bra. Vilka böcker kanske ni undrar. Ja den första som är helt okej:

FÖR EVIGT DÖMD  

Sjuttonåriga Haley McWaid är en välartad och ambitiös flicka från en ordentlig familj. En morgon är sängen hemma i flickrummet orörd och tre månader senare är hon fortfarande spårlöst försvunnen.
Tevereportern Wendy Tynes har specialiserat sig på att avslöja pedofiler genom att på nätet utge sig för att vara minderårig. Hennes senaste scoop är en socialarbetare som jobbar med vinddrivna ungdomar. Allting tyder på att det är han som är den skyldige.
Medan den lilla staden sörjer den saknade flickan och förenas i hatet mot den misstänkta pedofilen, börjar Wendy inse att hon varken kan lita på sina egna instikter eller på sin omgivning. Sanningen är inte så enkel som hon har velat tro.....




Harlan Coben är en författare som jag gärna läser för att han skriver bra och fängslande. Dock har man ganska snart fått klart för sig hur det hänger ihop. Visst vissa bitar i just denna boken tog en annan vändning än vad jag trodde men som helhet blev den lite för förutsägelsebar. Men man kan inget annat säga än att hans intelligenta och fängslande skrift får en att vilja läsa färdigt boken.

Den andra som verkligen fångade mig och fick mig att sträckläsa den är:  

TRETTON TIMMAR

AV DEON MEYER

Tidig morgon, en ung amerikansk turist rusar upp för sluttningen på Taffelberget, jagad som ett djur. Samtidigt väcks Bennie Griessel, den mest slitna snuten i hela Sydafrika, av meddelandet om ett mord på en annan kvinna. Innan dagen är slut ska ytterligare ett mord ha begåtts och Bennie själv ha fått ett skott i hjärtat. Tretton timmar i Kapstaden, Sydafrika.

Sydafrikanen Deon Meyer är för mig en ny författare. Vet att han fick Svenska Deckarakademins pris för 2010 års bästa utländska kriminalroman "Devils peak". Har inte läst någon av hans tidigare böcker men har varit lite sugen på att läsa hans böcker. Valet blev denna bok "13 timmar". Jag gillande hans sätt att knyta ihop allt i sluttampen av boken utan att för den skull tappa mark även om han knöt ihop det ganska raskt. Det som slog mig var att jag kunde faktiskt inte riktigt lista ut slutet. För hela tiden tog berättelsen olika vändningar som ställde alla mina teorier på ändan. Olika vinklingar som gjorde att man trodde sig äntligen ha klurat ut lösningen för att i nästa sekund vända och föra en tillbaka till den första teorin. Samtidigt som han fångar upp konflikterna i dagens Sydafrika. Inte bara mellan vit och svart utan även mellan svarta och färgade. Jag kände i alla fall att jag fick en liten inblick i en kultur och miljö som jag inte riktigt känner till. Är man en nörd som jag  som gillar kriminalromaner ska man definitivt läsa denna. Den är absolut en av de bästa jag har läst.

Vore kul att veta om ni har läst dessa två böcker och vad ni tyckte om dem.

Ha det gött!

2012-05-13

Livet i ett radhusområdet

Tänk så mycket saker det händer runt omkring i ett radhusområdet när våren börjar gå över till sommar. Helt plötsligt kryper folk och fä ur sina boningar. Börjar pyssla, rensa och snygga till på sina små tomter. Altaner oljas in, utemöbler åker fram och framförallt grillen sätts igång. Från att ha varit nästan helt dött förutom ett skottande av snö, pustande och stånkande över hur jävlig vintern är. Till att bli idel leenden, glada nickar och en stund småprat över krattorna.

Eftersom jag själv inte har kunnat eller orkat fixa något utomhus utan mer suttit och kurat bakom gardinen har jag istället gluttat lite på gardinen och kikat ut. Tittat på alla febrila aktiviteter som plötsligt uppstår. Ett evigt tävlande om vem som har den grönaste gräsmattan, finaste rabatten, snyggaste utemöbler osv. Ganska fascinerande måste jag medge. Tänk att man orkar lägga ner kraft på att tävla mot grannen istället för att vara nöjd med det man har. Till och med ungarna i området tävlar, vem som är snabbast på cykeln, vem som kan springa fortast, vem som har den finaste cykel. Sedan finns det förstås undantag, som jag. Som är nöjd med att få upp utemöblerna, slänga fötterna på en stol och slappa med en bok, dricka kaffe och titta förundrat på andra.

Mitt stora bekymmer är hur ska jag få till min trädgård så att jag inte behöver lägga ner så mycket kraft utan mer bara njuta av den. Klippa gräs, okej, rensa ogräs inte kul. Försöker få till en liten del av trädgården för mina örtkryddor men på något sätt så vill ogräset slå sig ner just där. Det känns lite som David mot Goliat :-). Men jag ska nog klura ut hur jag ska hindra ogräset att ta över.


Själva då, vad gör ni en söndag som den här?