Samveten slår som en bomb ner i huvudet!

Usch fy och tvi vilken känsla jag fick alldeles nyss. Här har jag ömkat mig själv och inte orkat med blogg eller folk. Nu när jag åter igen öppnar mina ögon upptäcker jag att en bloggvän har fått beskedet. Beskedet som hon har väntat på och inte fanns jag där och stöttade. Nu skäms jag kära underbara Tindra för att jag har varit så blind. Att jag har varit så innesluten i min egen värld och inte blickat ner till dig. Genast satte min hjärna igång och filade på det här. Det här är till dig Tindra:



Förlåt vännen, förlåt!
Lena